Ångbåtarna Gamleby och Tjust, en 86-årig trad med kol och ånga

Kustångaren Gamleby

Behovet av att resa och att transportera varor växte under 1800-talets andra hälft. Under 1860-talet började därför flera varv bygga små och lättskötta propellerdrivna ångbåtar för lokal trafir. De blev föregångarna till dagens bussar och långtradare.

I Tjustbygden lever minnet kvar av kustångarna Gamleby och Tjust som trafikerade skärgården och som gjorde regelbundna turer med passagerare och viktualier till Stockholm.

Den tredje Tjust i Spårösund utanför Västervik

Varför expanderar marknaden för ångslupar på 1860-talet? En viktig del av svaret är propellern. Redan i början av 1800-talet hade man provat med ”skrufdrift”. Propellern är ju ingen uppfinning i ordets rätta bemärkelse utan en idé/produkt som utvecklats sedan slutet av 1700-talet.

Utvecklingen av ångmaskinen är en viktig del i propellerns historia. Propellerdrift kräver högt ångtryck och relativt högt varvtal på propellern. Vid den här tiden gjordes framsteg i järnframställningen, t.ex Bessemerprocessen, som gjorde att man kunde valsa stålplåt som höll för stora tryck. Propellerdriften passade svenska farvatten bra, särskilt vintertid då isförhållanden gjorde att hjuldriften blev nedisad eller klättrade upp på isen.

Innehållet på sidorna om Gamleby och Tjust har hämtats från:

Arne Sundströms artikel i Länspumpen 1998:3
Boken Mälarbåtarna av Fredrik och Lennart Oldsjö
Loftahammars och Gamlebys hembygdsföreningar
Hemsidorna www.skargardsbatar.com och www.gerda.nu