Personerna på bilden

Fösta raden längst till vänster står Carl Thure Harald Thörn, född den 2/4 1897 i Ukna. Carl flyttade till USA den 28/12 1916 tillsammans med sin syster Astrid Nanny Sofia Thörn. Den 13/8 1957 återvände Carl efter 41 år. Han hade gift sig den 6/10 1825 och frun var med till Sverige. Carl avled i Gamleby den 31/10 1971.

Fösrsta raden längst till höger står Sten Sture Fritiof Järnström. Han var född den 2/12 1893 i Adolf Fredriks församling i Stockholm. Sture var ägare till en aktie i Gamleby Mekaniska Verkstad AB. Han var verksmästare på Mekaniska. Sture var ogift och avled på ålderdomshemmet i Gamleby den 16/5 1966.

Till vänster om Sture står snickeriarbetaren Oskar Fredrik Jonsson. Han föddes den 4/1 1884 i Gamleby. Han var bosatt på Lugnet nr.17 (Odensvivägen 20), Gamleby. Oskar gifte sig den 22/9 1928 med strykerskan Ester Johanna Sofia Svensson från Lugnet 4, Åby, Gamleby.

På översta raden, tredje man från vänster står Oskar Jonssons bror, Karl Gerhard Jonsson, född den 12/9 1885 i Gamleby. Karl gifte sig den 16/4 1912 med Emma Efrosyne född Pettersson. De bodde på Lugnet nr.17, Gamleby. Karl avled den 1/1 1973. Föräldrar till Karl och Oskar var byggmästare Otto Alfred Jonsson och hans hustru Carolina född Eriksdotter.

Ägare, tillkomst och verksamhet

Första ägare var Henrik Cornelius, som byggde anläggningen på den plats den sedan dess behållit, nämligen norr om Gamlebyån mellan den gamla kvarndammen och tingshustomten. Där hade Cornelius tidigare haft sitt första sågverk i Gamleby, vilket man blev tvungen att flytta, när järnvägen drogs fram där på 1870- talet. Efter järnvägens framdragning blev tomten delad av järnvägsspåret och Mekaniska Verkstaden byggdes på båda sidor om järnvägen, en något speciell och opraktisk tomt. Företagets inriktning var först tillverkning och reparation av maskinutrustningar. Tillverkningen utfördes i en byggnad söder om järnvägen, intill ån, medan reparationsverkstaden låg på norra sidan om spåret.

Så småningom, i och med att Gamleby köping elektrifierades, tillkom även en kraftstation med en ångmaskindriven generator, placerad i verkstadsbyggnadens östra del, samt en vattenturbin. Elström kom då att levereras till ett mindre antal byggnader i samhället. När det var god tillgång på vatten användes vattenturbinen, annars ångmaskinen. Mer om den verksamheten finns beskriven under rubriken ”Gamleby Elektricitetsverk”. Utöver tillverknings- och reparationsverksamheten kan man således säga, att företaget kom att utgöra embryot till Gamleby Elektricitetsverk, som senare skulle bygga en egen ångkraftstation på annat ställe i municipalsamhället. Att företaget även producerade elström förklarar varför det tidigare hette AB Gamleby Elektricitetsverk och Mekaniska Verkstad.

Corneliusbolaget gick i konkurs 1928 och Göteborgsbanken, med Amandus Torstensson som bankdirektör, övertog konkursboet. År 1942 bildades Gamleby mekaniska Verkstad AB av Otto Svensson, Waldemar Carlsson och Karl Nilsson (”Kalle i kvarna”, gift med en av systrarna Nicklasson, som drev bageri i Gamleby; se rubriken ”Bagerier och caféer), samt Sture Järnström och Karl Jonsson, de båda sistnämnda med en aktie vardera.

År 1953 avled Waldemar Carlsson endast 58 år gammal och hans hustru Axelina Carlsson och dottern Sonja Strömbäck, född Carlsson, blev nya ägare. Sonjas make, Åke Strömbäck, blev ny chef. När Strömbäck gick i pension i slutet av 1970- talet tog sonen Lars Strömbäck över verksamheten. Flera affärsgrenar såldes då av så att verksamheten till slut endast utgjordes av VVS- avdelningen. År 2004 övertog Lars- Åke Hellström företaget och behöll det gamla företagsnamnet för sin nya verksamhet.

Produkter och tjänster

Under 1920- och 1930- talen utvecklades företagets verksamhet i takt med att samhället förändrades mot högre grad av mekanisering och elektrifiering. På landsbygden utfördes allt fler sysslor maskinellt med hjälp av ånglokomobiler, tändkulemotorer och med elektricitet. Traktorer gjorde sitt intåg på åkrarna och vattenledningar byggdes på gårdarna. I många bykvarnar installerades turbindrivna kraftverk för lokal elförsörjning. Försäljning, reparation och installation av sådana utrustningar blev en viktig del av Mekaniska Verkstadens affärer.

Företagets tillverkningsprogram omfattade bl.a. sågverk, cirkelsågverk och sågbänkar. Delar till dem göts i Blomstermåla och i Överum fram till 1935. Det fanns en tid även ett mindre gjuteri bortom Enestorp, ungefär mittemot Motellet. Mekaniska Verkstaden hade också en egen tillverkning av modeller till gjutformar. De framställdes i ett gult trähus, som tidigare låg intill järnvägsspåret, utanför verkstadens nordvästra gavel. Där arbetade Oskar Fredrik Jonsson med detta. Han återfinns tillsammans med sin bror Karl på bilden ovan. Bröderna ägde och bodde i fastigheten Odensvivägen 20. Karls son, K G Jonsson, drev Gamleby Herrekipering vid torget tillsammans med Nils Tolf, som tillhörde en i Gamleby välkänd handlarsläkt. När gjutmodeller skulle lämnas till gjuteriet i Enestorp, gick man ofta dit på järnvägsspåret. För att få beträda spåret på detta sätt kunde s.k. gångbiljett lösas på stationen.

Annat som tillverkades på 1940- och 50- talen var bertelmaskiner (för plåtfalsning), rund- och kantklippningsmaskiner samt kantbockmaskiner. Alla dessa maskiner användes för bearbetning av tunnplåt. Företaget var också bland de första som tillverkade dokumentförstörare, vilket var en stor produkt vid denna tid. Därutöver utfördes alla möjliga tänkbara reparationer, från tillverkning av nycklar, slipning av knivar, svarvreparationer, pumpreparationer till reparationer av maskiner i båtar som anlöpte Gamleby hamn samt tillverkning av smidesdetaljer för reparation av kajen i hamnen. Företaget var från början av 1900- talet fram till 1950- talet ett allsidigt ”by-företag”.

Under 1930-och 1940- talen upptog Mekaniska Verkstaden verksamhet inom områdena el- och rörinstallationer, som växte och så småningom kom att utgöra en betydande del av verksamheten. Rörmokeriet startade tidigt och omfattade även brunnsborrning.

Strax före sin död 1953 upptog Waldemar Carlsson bilförsäljning som en ny verksamhetsgren med bl.a. det engelska bilmärket Jowett Javelin. Det var en medelstor bakhjulsdriven bil med fyrcylindrig boxermotor av lättmetall och droppformad kaross. Åke Strömbäck utökade bilförsäljningen med BMW och Morris, vilka hade gemensam generalagent, Förenade Bil i Malmö.

Personal

Som mest stod det 48 anställda på lönelistan, det var i slutet av 1950- talet. Många var de som arbetade i företaget i 40 till 50 år. Bertil ”Solis” Larsson började 1939 som eldare vid pannorna i källaren och började arbetet klockan fyra på morgonen. Han eldade med meterved från Brädgården. Larsson blev så småningom kamrer och arbetade i företaget i 50 år. Han ägnade under dryga 20 år mycket av sin fritid åt Folkparken, vilken han var med och bildade 1949 och blev ledamot av den första styrelsen. Bertil Larsson var även krönikör i lokaltidningarna VD, Västerviksdemokraten, och VT, Västervikstidningen, då han ibland använde sig av signaturen ”Solis”. Andra exempel på lång tid i företaget är Roland ”Ållat” Karlsson, Karl Ivan Eklund, Helge Jacobsson, Berndt Karlsson, Osvald Pettersson m.fl.

En profil på kontoret och även i köpingen blev Sture Jernström. Han hade kommit till Gamleby från Stockholm som fosterson till Knut Sixten Gottfrid Jernström och hans maka. Fosterfadern var gårdssmed på Casimirsborg och flyttade så småningom till Gamleby där han var anställd vid Mekaniska Verkstaden sedan 1910. Efter skolgång sattes Sture som smedlärling på verkstaden, men någon talang för praktiska göromål hade han inte. En tid provade han även på arbete i en torvmosse vid Dvärgstad och inte heller detta fungerade bra. Han gick så småningom vinterkursen 1921/1922 vid Gamleby Folkhögskola och började sedan på kontoret vid Gamleby Mekaniska Verkstad, där han verkade som en mycket lojal och patriotisk medarbetare till sin pensionering. Som tidigare nämnts ägde han också en aktie i företaget. Han var speciell på många sätt, ville alltid uppvisa lite ställning och fina manér, såväl i sitt uppträdande som i sitt sätt att uttrycka sig. Exempel på detta är när han en gång som tjänsteman på Mekaniska berättade om sina tidigare arbetsupplevelser vid Dvärgstad som han återgav sitt eget uttalande därifrån:

”Bäste Herr Torvmästare! Icke med bästa vilja i världen kan jag utföra dessa arbetsuppgifter”

Han intog många av sina måltider på Hotellet. En del egenheter, liksom hans speciella sätt att tala, med något litet talfel, underströk profilen och bidrog till att han blev utsatt för en del ”skoj” från framför allt arbetskamrater. Sture Jernström avled på Ålderdomshemmet i Gamleby. Före flytten dit hyrde han ett rum i huset Tallgatan 7.

En annan ”aktieägare”, som är starkt förknippad med Mekaniska Verkstaden är Hjalmar Andersson, ”Hjalle på verkstan” eller ”svarvar- Hjalle”. Han var halvbror till Gamlebys på sin tid välbekante idrottsledare, Melker ”Mecka” Knutström. Hjalmar Anderssons fru Alfhild, med Bergholtz som flicknamn, var dotter till en av Gamlebys genom tiderna mest kände förtroendemän, bokhandlaren och bankdirektören Karl Peterson, verksam under tiden kring sekelskiftet 1900. Peterson var bl.a. styrelseledamot i WÅB järnvägsaktiebolag och ägde aktier i bolaget. Han avled medan Alfhild ännu var barn, men hon blev med tiden ägare till en del av faderns järnvägsaktier. Det förekom då att Hjalmar vid järnvägens bolagsstämmor i Västervik fick representera familjens aktieinnehav och därmed också delta i stämmomiddagarna tillsammans med olika prominenta aktieägare. Troligen hade deltagarna fri tågresa när de skulle delta i stämmorna. Vid ett tillfälle drabbades Hjalle av ödet att bli placerad i tågets godsfinka vid hemresan till Gamleby.

Lön

Varannan torsdag var det lön. Kamrer Bertil Larsson räknade och packade pengar och lönebesked i en liten påse. Han passade på montörerna när de gick hem klockan fyra och delade ut lönen.

Avknoppningar

Många är de som fått sin utbildning på Gamleby Mekaniska och sedan startat eget företag.

• Elektrikerna Stig Svensson och Alex Pettersson startade Elbyrån i Hantverkshuset.
• Rörmokarna Ingemar Johansson (senare Merell) och bröderna Folke och Tore Ottosson startade Gamleby Rör AB 1958, som i dag finns i gamla Mejeriet.
• Andra avknoppningar är Göransson med Göranssons VVS och elektrikern Kurt Gillström, Gillströms El.
• År 1968 övertog Gamleby Bleck och Plåtslageri, ägare Sune Johansson, maskinerna på den mekaniska avdelningen (tillverkningen) och även personalen fick följa med.
• I juni 1973 tog Karl Erik Ekström över bilverkstaden, som hade startat redan på 1920- talet.
• Vid Åke Strömbäcks pensionering överläts bilförsäljningen till Lars Kvarnsjö och Arne Pettersson och det blev Tjustbil. Några år senare ersattes Kvarnsjö av Kent Ekdahl.
• I slutet av 1980- talet övertog Gamleby Elbyrå, Peter Johansson, elavdelningen. Peter anställde också alla elektrikerna.

Lite kuriosa

Verkmästare Helge Jakobson berättade:

På 1940- talet fanns det inga bilar till montörerna och nästan ingen hade körkort. Man fick packa ner det material och de verktyg som behövdes för dagen och cykla till arbetsplatsen. Om det var för långt att cykla åkte vi tåg. Skulle vi exempelvis till Tyllinge, tog vi tåg till Överum och blev där hämtade med häst och vagn. Om det var långt och det gick åt flera dagar för arbetet, fick montörerna sova över. När det gällde arbete på herrgårdarna var det speciellt kul, för då fick vi bo i ett rum närma pigorna och det var mycket spännande för oss unga montörer.

Rörmontör Roland Karlsson berättade:

Jag började som smedhalva på Mekaniska verkstaden i november 1942. Som smedhalva var det inte arbete i smedjan hela dagarna utan jag fick också göra annat verkstadsarbete. När vi skulle ut på jobb, var det cykel som gällde som transportmedel. En period cyklade vi till Hansson på Stenserum varje dag och arbetade. Vi cyklade till Blekhem och Stengårdsnäs, ja överallt cyklade vi. Företaget hade skaffat en grön lastbil att köra material med och Waldemar Carlsson lät bygga en kur på lastbilsflaket där montörerna skulle få åka med ut till arbetsplatserna.

Så här var det när John ”Jonte” Svensson och jag skulle åka till Vinö för en längre tids arbete. Vi plockade ut material och lastade lastbilen. Våra cyklar tog vi med oss så att vi kunde cykla hem under helgen. Fyra personer fick vi sitta i hytten och det var trångt, så när jag skulle gå ur bilen för att flytta en spark, som stod i vägen, kunde jag inte stå på benen. De hade somnat under resan. Arbetet på Vinö gård gällde ombyggnad av flygelhus, för vår del värme- och sanitetsinstallation. Samtidigt med oss arbetade en Sundbybergsfirma med brunnsborrning. Hålet de borrade blev 100 m djupt och tog hela vintern att borra. Med nuvarande teknik borras ett sådant hål på ett par dagar. Efter dagens arbete skulle vi bo i en kåk som inte var uppeldad. Det stod madrasser uppåt väggen som vi skulle sova på och de var iskalla. Vi började med att tända eldstaden, men till vår förskräckelse rök det in rejält. Då fick vi ge oss iväg till gården Ukne och låna en plåtkamin. Vi satte in kaminen i eldstaden och byggde på med ett avloppsrör upp i skorstenen. Runt röret tätade vi med isolering, som inte var brandfarlig. Riktigt varmt blev det aldrig, tredje natten vaknade jag av att Jonte höll på att klättra ut genom fönstret, han skulle gå på utedasset. Han ville inte väcka arbetarna som sov i köket och hade bättre värme. Jonte fick cykla hem till Gamleby på morgonen för han hade blivit sjuk av kylan i rummet. Han var ordentligt förkyld med hög feber, som varade i två veckor.

Roland Karlsson berättade om Osvald:

Osvald Pettersson var suverän på att gå med slagruta och leta efter vatten. När Osvald hade blivit pensionär hjälpte han ibland firman med arbete. Han hjälpte även bekanta och en dag när han stod böjd över en brunn och hjälpte en god vän, ramlade han med huvudet före ner i brunnen. Mannen han hjälpte orkade inte få upp honom själv, men lyckades ändå få upp honom en bit på en stege. Sedan sprang vännen efter hjälp. När de kom tillbaka hade vattnet stigit över huvudet på Osvald och han var död. Han var då 74 år. Mannen Osvald hade hjälpt kunde inte leva med detta, han tog sitt liv.

Oktober 2020. Nedtecknat av Bo Johansson/ Torbjörn Lanzén