abbes = retas
adters = igår kväll
antruten = andfådd
anbates = bråka
anlässre = annorlunda
abravinker = gestikulera
andasligt = förskräckligt
anterered = het på, angelägen
akurat = precis

B

by l = knippa
bete = bestämd tid
berk = björk
baddére = mixtra
b l år = mycket tunt tyg
borée = handredskap
böste = dunka
bröstsve = halsbränna
bröstvärk = förkylning
binninga = stickningen ( t ex en strumpa)
b l i-ve = överta
bang = skamsen
b l adre = prata strunt
b l addre = prata mycket
b l äse = skrytsamt visa något
bärke iväg = rusa
bresseltjockt = mycke tjockt
besk l äe = snibb om håret
busebas = våldsam fest
banteler = bråkig unge
bär-åt = passar
bedages = dröjer
bäk l igt = skräpigt
bynke = knyte
bötter = lappar på kläder
bänkvälling = mat åt den som nyligen fått barn
bäk l igt = svårhanterligt
böste = hosta

C

capere = gå sönder
chalu = trött, slut

D

dåvarmt = kvavt och varmt
drätt = dragstång
dacke-å = gå sin väg
dörée = döfärdig
dä våller = orsak
drög = stor kälke
däven = fuktig
dane = ordna
drös = falla lätt sönder
dröpje = idissla
dra olun = ana oråd
drevnöt = halvvild boskap
domdere = ryta och bestämma
därda = dalsänkan
duvne-å = förlora aromen
däst = välmående, övermätt
däven = känsla av olust
duvne-å = svimma; förlora aromen
dörsk = inte riktigt pigg

E

enlett = enfärgat
exmere = godta
exprä = direkt
erkant = erinra
enkom = bara
ett nack te = lite till
enveten = envis
erbarmlig = omåttlig

F

fnyker = duggregnar
f l ögbrånn = tyre
f l åsmätt = andfådd
framfusi = påstridig
fäjset = ladugården
färs = stoja
freste = försöka
f l ådre = tunna skiva, t ex av ost
fä l fö l k = resande människor
fägningar = bjudmat
förvaringen-goder = oj-då !
f l age = stor vattenpöl
fàlàten = trött och slö
f l öje = hoppa över, t ex ett stängsel
forbära = fodergång
fink l e = tumma på
fjurki = otymplig
fållbänk = väggfast sängplats
fike ätter = åstunda
för-de-nogneste = nästan jämt
fäste värmen = stänga spjällen
focke l = ofog
fängnsom = gästfri
färs = bråka lite grand
fridde = försvarade
f l axi = för vid, t ex en kappa
föte = strumpfot
fnalle = plocka mycket noga
fjune = fundera
fjäset = ladugård
förkvällse = förrgår kväll
förrveten = nyfiken
fjät = fotsteg
fe l ki = kladdig
fatskrälle = kärring, marknadstant som sålde lergods

G

g l alätt = gladlynt
gesvint = lätt, ledigt
gnuven = småsnål
gape etter söve = gäspa
grötbulle = kullerbytta
grönling = kart av t ex äpple
gråts våde = gråtfärdig
gett-sa-å = gått sin väg
g l ök = tag
gärnes = bråka
gnie iväg = skynda
gerväxt = växa fort
göppen = en ranson
g l ahytte = mycket livad
gråtängsligt = mycket ledsamt
gångrea = benen
grannhälle = trakt
grönsvä l = gräsmatta
grem l et = melerat
g l öp = stort hål
g l ög l äfse = glödbakad kaka
gippe = stjälpa
garna = gommem
garsken = skämtsamt: är du inte riktigt klok?
gärsken = förfärlig
grådi = matfrisk
glire = litet lyse
glöpåse = vantar, tjocka handskar
gärsk = gå-påig
gökabyxer = gullvivor
gröne = mumla ilsket

H

hie = skräp
hie = tätt busksnår; trasslig snörhög, taggtrådstrassel el likn.
höje = ropa
hörk = stolt
here = ragla
hå-för-an = hit och dit
hånnvä l e = smaka
härmgirit = ilsket
härlutt = böjd rygg
häskillra = skulderbladen
huvjä l a = kudden
härke = dåligt sällskap
hörver = dålig mark
hårkrank = mygg
huna! = nej då!
högen ätter = sugen
hasbunnen = ofri
hö l j = vattengrop
håkken ? = vilken ?
hisse-opp = övertala
hurvel = örfil
hugge-ve = ta vid efter någon
hoper = en stor mängd av något
hör-å-sör = utan ordning
hyss = upptåg
håse = andas på
härte-ma = hejda mig
hörs-då! = oj då!
härp-snärp = brådska

I

illhäre = krämpa
ickalv = dräktig ko
i-nunne = nyss
i-jonsna = nyss
i ett kartög = utan uppehåll
ille-kommen = illa ute
i-mät = ivrig
i-oppsyns-öga = ansiktet
i-värke = någonting på gång
i skymmet = skugga
i tvivelsmål = oviss
illvu l en = obehändigt; svårframkomligt
illfänes = bråka, skrika

J

jing l igt = ostadigt
je-da-mej = oj då
jong l e = vagga (verb)
jamse = äta och må gott
janke mä = hålla med
jöppen = portion
jäng l er = styltor
jämt-jöre = full sysselsättning
jo l pö l ing = ollonborrelarv
jafsing = en liten del
jäng l i = spenslig
je-ma-si = låt mig se

K

kresk = pigg
kärg = präktig
kräte = tälja
kurrant = kry
knör = sågspån
kakalorum = oljud, gny
komme-omän = förolyckas
krösa = lingon
kolikvint = lite grann
k l ödra = taltrast
köfsi = olustig
kvarsövd = ?
knoe = liten unge
kärps = småslåss
kerke = sprattla
k l abbe = liten holme
kultre = rulla
krä l e = kravla
koliver = takter
kramijank = gnällmåns
krätte = gny
krumsen = valhänt
kvape-oppe = orka med
köre i kasej = klara upp
källas = källåder i sjö
knapert = nätt och jämt
kaxe = beskåda
kätte-ma-te = tigga envist
knere = knarra
kippskodd = utan strumpor
k l ök = frodig växtlighet
köne = flicka
köre i kasej = något som misslyckas
krumsen = stelfrusen, framförallt om händerna

L

lönning = sångröst
lemak l igt = lättvindigt
lie-härk = lida nöd
ligge-ålö = horisontellt
la-å = gick eller for iväg
longe = redan
lapre = orda mycket
likset = bra
linke-lur = inom räckhåll
lualem = dåligt kaffe
levantere = stimma
löpäse = slö och lat
långlundi = sävlig
lavere = gå långsamt
lavett = örfil
lägge i govä l = hushålla illa
lilöper = återväxt på vall
lampe = gå och trampa
lakne = tina
lörvi = tafatt
låpi = rädd och feg

mo l = morrade
mankemang = olag
mö l je = skräp, bråte
mens = kivas
månn-då = jasså
makurja = nå gift ?
my l e = överösa med snö
mäföre = olycka
my l ing = ”småfolk”, vättar etc
moring = en liten en
misshäbb l e-sa = misslyckas
moloken = ledsen och nere
muttle = småprata
mävä l en = villig
mä-rätta = gjorde jag rätt
mönes bört = avta, minska
mene på tro = överbevisa
mej omdömme = omdöme
mödryg = lat och bekväm
matlea = dålig matlust

N

när-å = räcker till
nogneste = för det mesta
nåttvå l = kvällsmat
nummen = domnad
nytlagd = se glad ut
nytter = komma sig för
nymärt = nytt och märkvärdigt
none = slöa
nåltam = sykunnig
nock = mycket
nöbedd = ovillig

O

otäck = olustig
okask = odåga
oäring = otrevlig, bråkig
opplampet = upptrampat
orne-ve = kvickna till
ovä l en = vårdslös
orsmässe-krok = slut på maten
ofjun = tjock och ovig
obröta = ovägad snö ? (oplogad snöig väg ?)
oförhappnes = apropå
osnafslig = äcklig
omebet = något elakt
okontant = osams
ofö l ked = ouppfostrad
o l e-åt = säga till
ominne = utan eftertanke

P

pära = potatis
på hällingen = nära slut
på järna = gått fel
på tia = tidigt
p l ump = ofin
päse = andas tungt
päj = gamla kläder
pyng l ing = lien påse, knyte
pjuk = liten hög
på skura = precis
påhålle = behöva
ping l igt = svagt, spensligt
pö-om-pö = undan för undan
p l unnre = sinka
pru l e = pillgöra
p l ytet = ansiktet
pännf l ise = stålpenna

R

rage = trädgren
reker-å = det går nog
reklöst = ostadigt
rogbygg = leksak
re-bånn = pasmeband ??
rall = väggfast utdragssäng
rusenpäls = oreda
resonabel = rejäl
rekorderlig = ärlig
rätt nu = strax
räfte = rapa
rotejon = åldring utan hem
rebbel = lösöre till tröskverk

S

sute = lögnhistoria
skroer = mullrar
sanke dröse = samtidigt; göra något på en gång
strävigt = starkt
simme = snöre
sveck l et = resårstickning
sköre = skata
skronk = gammal möbel
skonk = sned, vind
skaten = området
sidder = undfägnad
skärpner = torkar
sökne-te = mulnar
smult = grisflott
skonger = ekar (verb)
skampe-på = gå fort
särra-tricken = ? ?
skramme l = stort och dåligt
stätta = ”trappa” över gärdsgård
stå-bi = räcker (verb)
sjä l vrängre = ändra gränsmärke
syräta = sanningen
string l et = utspritt
spete = klättra
samme-värte = på en gång
sveg = uppfostringsris (aga ?)
särk = damlinne
sinkadus = örfil
snoa = dragremmen
sanfärdeligen = verkligen
sö l e = kasta
slundig = händig
skrälle = hushållskärl
snubber = lite småskäll
stjäter på = brådskar
struer = stramar
sittjöre = handarbete
stjärted = ertappad
sitt-opp = örfil
smä l ke = försaka
sträpe = lättsalta
ståmtjockt = stå tätt
stuper-å = brådskar
skrodere = skryta
samme-bere = samtidigt
spjärne = sparka
sletit = stickigt trä
skråm-is = isskorpa med luft under
sidda = liden, sidan på en dal
smu l gråt = sniken
sörjevrak = redlös
slankedave l = hållningslös
sinner-sa = isbildning
sta l p = brant stup
svålte = livrem
skranta = slänten
skrälldus = en hel massa av någonting
snäse-å = låta ovänlig
sölig = långsam

T

tetök = spektakel
tebress = parvis; i bredd, kan vara flera än två
tyen = nogräknad
tvete = träflisa
takejt = ivrig
tye-te = räcka till
tidomgo = nyckfull
tje = trött och slut
true = trampa
trosmå l = förtroende
te-hers = tillrätta
tedämt = alltför tätt
terde = tiljor, brädor
trall åkull = ramlade
tu-ta l -om = diskussion
tingligt = lätt och nätt
telikes = i sällskap
tykänns = att vara blyg
tars-ve = samtala
tatefetärna = gå till fots
trygge-å-mä = övertala
töre va = är bestämt så
treven = trivsel
trint = rund
tejämtes = bredvid varann
tesäjnes = så att säga
trintlagd = rund och fet
tvetoring = dubbelkön
tursna = förr-förra året
töv l e = tumla om; bråkigt eller kärvänligt

U

unnerkunni = underrättad
urvär = ruskväder
ursken = inte pigg
urjen = stel och öm

V 

vånne i = bry sig om
vattenk l oa = nästan kräkas
ve l ker = extra gåva
va-falls ? = hur sa ?
vre l e = tjock, ful söm
vö l vete = ta vara på
värso l = soldis
värs-ä-dä ? = vems ?
vioppen = sprallig
värbete = träsprickor
vat = bra
valhänt = fumlig
verjer = gnyr
vu l msk = mycket otålig
välfatt = händigt
villredd = oroad
va l en = krumsen
vräne = skrika, ropa
vä l e = kela, gosa
vulmsk = opålitlig, ilsken
vurbe = blev
vurne-te = ordna
vinter-levnes = överleva vintern
vänne syn = tjura
vepp l e = början till ett nystan
vänne syn = tjuriga oxar
vålla köne = rejäl flicka
vö l = godta

Y

ygges för = äcklas

Å

åntli = ordentlig
åfa l es = åse
å-gasa = jämrade sig
å-skrå = snett
ånsyrs = motsols, avigt
å-sa-kommen = tafatt
ånna-truten = andfådd
ångt = trångt, för litet
ång l e = snöa lätt
ånn-truten = tungbröstad, andfådd
å-re-e = företagsamhet
å-ha-sa = bära sig åt
åvinges = slingra sig
å-änne = upprätt
å-happer = något fel

Ä

ä l mete = lien och klen
änter = antingen
ärjt = mycket
äggblommen = gulan i ett ägg
änlångs = längdriktning
ärnt-ma-te = ämnat göra

Ö

örje = strypa
överstyr = irriterad
ös-jös = slösaktigt